Adjö 2010-talet, du var verkligen inget lätt årtionde. För 10 år sedan var det lite som att mänskligheten tuffade framåt i ganska bra fart på den nylagda högteknologiska motorvägen (det selektiva minnet är en ljuvlig gåva), som utan större varning plötsligt övergick i en skumpig och svängig grusväg. Våra extra stora kaffemuggar flög upp i vindrutan, farfar svalde cigaretten och ungarna skrek sig hesa där bak. Det var 2010-talet, ungefär, eller åtminstone slutet av det.

Men det var då det, nu gäller det att se framåt. Det är dags att spekulera lite i vad som kommer att fånga vår uppmärksamhet under 20-talet. För att fira det nya årtiondet tänkte jag göra detta lite annorlunda, nämligen i form av en intervju där jag svarar på frågor som – öh – jag ställer till mig själv. Vi kan kalla den intervjuande versionen av mig själv för Åke (tänk Åke Strömmer), så blir det lite lättare att hänga med.

Åke: Skulle du kunna ge en kort sammanfattning av 2010-talet?

Erik: På många sätt så har vi fått ett rejält genombrott när det gäller människors intresse och utövning av sådant vi bevisligen mår väldigt bra av: många motionerar som aldrig förr, vi vill äta naturlig och näringsrik mat, vi vet att vi behöver regelbunden vila och återhämtning, etc. Det budskapet, att ta hand om sig själv och hälsan, har framgångsrikt trummats ut till folket. Människor har lyssnat och tagit till sig, framför allt på Östermalm och liknande ställen förvisso, inte så mycket i miljonprogrammen, men en sak i taget. Vi har rört oss åt rätt håll, och ganska mycket dessutom.

Åke: Det låter ju positivt, men…

Erik: …det finns trots allt en del moln kvar på horisonten, ja.

Åke: Vilka tänker du på?

Erik: Hälsoklyftan, dvs att medellivslängden hos lågutbildade fortsätter att sjunka, den trenden kommer att ta tid att vända. Vi har fortfarande en storskalig matindutri som är mer besatt av pengar än någonsin, och som verkligen inte drar sig för att tjäna storkovan på bekostnad av folkhälsan eller miljön. Det sägs, t ex, att det produceras 1 miljon PET-flaskor i världen PER MINUT, främst innehållandes sockrat vatten. Är det rimligt med tanke på vad läsken gör med vår hälsa, eller att världshaven drunknar i plast? Men så länge ingen sätter stopp för detta så lär det fortsätta. Moral är inte direkt kapitalismens starka sida.

En annan sak, som inte heller är speciellt hjälpsam, är den tuffa tonen som finns mellan olika aktörer inom hälsoområdet. Det gäller att försöka skilja på person och sak, och inse att ingen har monopol på sanningen. Alla skulle tjäna på om vi blev lite bättre på att argumentera lite mer sakligt, och tagga ner lite. Vi behöver knappast fler skyttegravar i Sverige, eller hur?

Åke: Kanske inte, men det kan väl också vara bra med en rejäl diskussion och debatt, det är ju trots allt ganska mycket som står på spel?

Erik: För all del, men det får heller inte bli så att människor håller tillbaka därför att de är rädda för att bli påhoppade. Vi måste värna friheten att uttrycka vår åsikt, och det gäller även i psykologisk bemärkelse. Bara för att vi fått en massa teknologiska leksaker för att tala om vad vi tycker så ska vi inte glömma bort att bete oss som folk, även när vi tycker olika.

Åke: Nåja. Vad tror du om maten på 2020-talet?

Vegotrenden kommer sannolikt bara växa sig starkare, bl a därför att folk vill leva på ett mer hållbart sätt, och vill därmed komma bort från en storskalig köttindustri som behandlar djuren på ett fullkomligt brutalt sätt. Vego kanske kan ses som en slags missnöjesröst ur det perspektivet, men det handlar också mycket om att allt fler kommer bli mer och mer självförsörjande när det gäller maten. Och självklart att de också vill få till ett mer hälsosamt matintag, med ett minimum av tillsatser, e-nummer, och annat kemikaliskt elände. 2020-talet kommer att handla mer om balans och hållbarhet, och då behöver vi komma tillbaka till det småskaliga.

Åke: Verkar logiskt. Mer?

Erik: Den personliga nutritionen har ju redan fått ett genombrott, och det kommer också antagligen att fortsätta, möjligtvis understött av forskning som mer och mer visar att vi bör individanpassa kosten för att må bra. One size does not fit all, så att säga.

Åke: Du skulle inte kunna skippa flosklerna, det blir ganska tradigt. What else?

Erik: En gissning är att vi kommer återupptäcka gammal läkekonst från växtriket, och använda det mer och mer, t ex i vår mat. Det kan vara sådant som minskar inflammation i leder, minskar smärta, får oss att sova bättre, eller stärker skelett och immunförsvar. Det kommer även komma mer och mer forskning som visar att många örter, frukter, nötter och grönsaker bokstavligen är som ett eget apotek, fast utan aktieägare, om du hajar. Gissningsvis kommer vi även vilja byta ut många hygienprodukter, såsom tvål, schampo, deodoranter, smink och tandkräm, mot mer naturliga alternativ. När det gäller kemikalier som kommer i kontakt med huden så kommer vi bli allt mer kräsna och skeptiska.

Åke: Vi får väl se. Vad tror du kommer vara andra stora teman?

Erik: Människor kommer bli mer och mer medvetna om det enorma inflytandet på deras hälsa från sociala faktorer. Då menar jag inte främst de klassiska socialvariablerna som utbildning och ekonomi, som fortsatt kommer ha stort inflytande, utan vårt sociala kapital och vänner. Isolering fräter (nästan) bokstavligen på hälsan och välmåendet, och vi kommer bli bättre och bättre på att hitta tillbaka till att umgås mer fysiskt med våra vänner, och även börja höras på telefon lite mer igen.

Ett annat fullkomligt gigantiskt tema de kommande 10 åren kommer att vara frihet, och kopplat till det så kommer även integritet att hamna i fokus. Många kommer att börja rannsaka sig själva på lite större allvar än tidigare och undra vad de håller på med när de springer runt i ekorrhjulet och mår dåligt, eller inte har tid för saker som barnen eller vänner. Pengar och status kommer gradvis prioriteras ner i takt med att vi vill leva mer hållbart, i lite större harmoni med våra inre värderingar och känslor.

En stor förhoppning jag har är att kroppsfixeringen och utseendehetsen kommer lugna ner sig lite i anslutning till att vi fokuserar mer på insidan. Så kommer det nog också att bli även om det kan ta ett litet tag innan vi når hela vägen fram. Kampen kommer att fortsätta.

Naturen kommer också vara ett annat stort tema. Vi vill komma ut mer från betongen, och andas frisk luft, det behöver vi verkligen.

Åke: Men du, fokus på natur, hållbarhet, växter och sånt gulligt, innebär det att folk kommer skaffa vävstol och knyppelpinnar, gå omkring i bruna och apelsinfärgade koftor, och röka pipa igen?

Erik: Du kan vara lugn, 70-talet är långt bakom oss, även om du verkar ha vissa fobier kvar. Hur som helst, många kommer säga upp sig, sadla om, skaffa husdjur, gå ner på deltid, och söka nya partners, och allt detta kommer de sannolikt må betydligt bättre av. Livet kommer bli lite mer äventyrligt och mindre förutsägbart, och det kommer vi att trivas med. Människor kommer gradvis börja våga lite mer än förut. Det kommer inte vara lika ängsligt som det är idag.

Åke: Du, det här blev en rätt omfattande liten pratstund, vi behöver runda av. Har du något att avsluta med?

Erik: Jag tror att vi kollektivt får försöka stå ut med att vi kommer tuffa fram på den här lite guppiga grusvägen ett litet tag till, men sedan tror jag faktiskt att vi kommer fram till bättre och roligare vägar, åtminstone innan nästa decennieskifte. Fram till dess kommer vi lära oss leva på ett sätt som är lite mer hållbart än idag, där mänsklighetens inneboende kreativitet och goda sidor kommer fram och förvaltas på ett betydligt bättre sätt än idag. Håll ut!

Åke: Tack, det blev ju riktigt positivt här på slutet, du kanske har en bra dag idag?

Erik: Jag försöker bara lägga pusslet så gott jag kan, take it or leave it.

Åke: Inga floskler sa vi ju.

Erik: Ingen är perfekt. Adjö, tack för pratstunden, och bästa lyckönskningar med det nya och spännande 20-talet!

(Krönikan finns även publicerad på FoodPharmacy)