Ny intervju!

A-1413423-1423075788-5393

För att bygga upp stämningen lite inför boksläppet så tar vi en ny intervju, denna gång lite mer om min bakgrund så att ni förhoppningsvis förstår lite mer om varför jag skrev boken Slutbantat, och varför jag skrev som jag gjorde.

Åke (intervjuare): Jaha, idag ska vi tydligen prata om din bakgrund. Hur ser den ut?

E: För det första, tack för att du hjälper till. Jag läste på GIH mellan 95-98, och fastnade ganska hårt för forskning. Så jag flyttade till England (University of Bristol) och läste en MSc mellan 98-99. På något sätt lyckades jag ganska bra, och det var nu som jag på allvar började intressera mig för övervikt, framför allt ur ett beteendeperspektiv.

Å: Vad gjorde du sen?

E: Jag insåg ganska fort att jag knappt hade börjat min resa inom forskningen så jag läste en PhD direkt efter jag var klar med min MSc. Jag gjorde bara det jag tyckte var roligt, och det är oftast där jag brukar hamna. Där det är roligt alltså. Jag gjorde min datainsamling på Överviktsenheten på Huddinge sjukhus på patienter med grav övervikt, och det har färgat mig högst påtagligt, vilket jag är väldigt glad för idag.

Å: Vad menar du med det?

E: Jag har alltid haft ganska lätt för att se människan bakom alla siffror, och fått en betydligt djupare insikt i hur det är att vara överviktig i dagens väldigt dömande samhälle. Dessutom tror jag det hjälpt mig att inse att forskningen inte kan svara på allt, den kliniska bedömningen är minst lika viktig.

Å: Vetenskap och förnuft, typ? Vad gjorde du sen?

E: Jag disputerade i Bristol 2004, och skrev sedan en till avhandling på KI, som jag var klar med 2007. Den senare var lite mer medicinsk i sin inriktning, medan den första var mer filosofisk. Därefter gjorde jag postdoc på Överviktsenheten fram till 2010, och fokuserade mycket på behandling av övervikt. Jag insåg att den inte fungerar speciellt bra, speciellt den typen av behandling som fokuserar mycket på kalorierna. Nu började jag även intressera mig för hur kroppen försvarar sig mot en lägre vikt, och de dåliga långtidsresultaten, dvs att vikten kommer tillbaka.

Å: Men sedan hände väl något, du bytte spår, typ?

E: Du har verkligen gjort din research! Det stämmer, jag bytte spår våren 2013, och började fokusera på orsakerna till övervikt, som är betydligt mer komplexa än vad folk tror. Jag blev övertygad om att den kunskapen är nyckeln till bättre långtidsresultat, både när det gäller behandling och prevention, dvs förebyggandet.

Å: Men du jobbade fortfarande i en klinisk miljö?

E: Ja, den forskningen utgick också från en specialiserad överviktsklinik på Karolinska. Nu gjorde jag mer epidemiologisk forskning och sk meta-analyser på uppväxtförhållanden och övervikt, och handledde doktorander på liknande områden. Det var extremt spännande och givande, och jag kände även att nu börjar jag ge tillbaka till alla de patienter som hjälpt mig under åren med att dela med sig av deras berättelser. Min forskning har aldrig känts så meningsfull. 2015 blev jag docent i överviktsforskning (metabolism) vid Karolinska Institutet, ett bra kvitto på att den forskning jag och min grupp gjorde var på rätt väg.

Å: Ska inte all forskning kännas meningsfull?

E: Jo, men i realiteten är det inte alltid så. Genom det forskningsspår jag hållit på med sedan 2013 så har vi tagit stora kliv mot att hitta betydligt bättre lösningar på övervikt än de som hittills funnits.

Å: Kan du säga lite mer här?

E: Jag har beskrivit det ganska ingående i boken, inklusive en hel del personligt om det som fick mig att byta spår våren 2013. Du får läsa om det när boken kommer ut.

Å: Så du är en överviktsforskare som befunnit dig på högspecialiserade kliniska enheter på Karolinska, men som snöade in på epidemiologi, med fokus på orsaker, bl a det som händer tidigt i livet?

E: Det stämmer ganska bra.

Å: Och vad gör du idag?

E: 2016 bytte jag från KI till GIH med fokus på prevention av övervikt. Där får jag även bättre möjligheter att sprida sådant jag lärt mig till studenterna. Du vet, ringar på vattnet liksom. Det är verkligen roligt.

Å: Och nu har du skrivit en bok om allt detta?

E: Ja, på många sätt är boken en bokslut över den forskning jag hållit på med sedan 1998, främst på KI. Det var ett tag sedan jag insåg att det inte räcker med att bara skriva vetenskapliga artiklar, som inte så många läser. Det är minst lika viktigt att sprida informationen till allmänheten, och även våga synas och debattera. Annars kan man undra vilken poäng forskningen har. Visst finns det ett egenvärde i att skapa ny kunskap, men det är ändå något av en lyxverksamhet om man tänker på alla de stora hälsoutmaningar vi står inför. Kunskapen måste ut i verkligheten.

Å: Vilka hälsoutmaningar tänker du på förutom övervikt?

E: Psykisk ohälsa, typ-2 diabetes, många cancerformer, mm. Kommer du ihåg berättelsen om guldfisken i den tidigare intervjun? Alla dessa hälsoproblem beror till stor del på gemensamma orsaker, dvs störningar i vår miljö. Jag tänker exempelvis på klasskillnader, skräpmat, brist på rörelse, stress, mm.

Å: Tack, då tror jag vi kanske har lite bättre koll på din bakgrund, och varför du skrev boken. Vad händer annars?

E: Just nu är det verkligen sista vändan med korrekturet, och idag fick jag även reda på att Slutbantat ska ges ut som ljudbok!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s