Det är fredag, solen skiner, vitsipporna blommar, så varför inte skriva ett första blogginlägg! Det finns så mycket att göra när det gäller hälsa, både för individer och samhället. Det är lätt att bli överväldigad. Vad är det som borde prioriteras? Det skulle vara lätt att skriva om vilka sjukdomar jag tycker vi måste jobba mer med, vilket är vanligt bland universitet och forskningsråd när det gäller tilldelning av pengar. T ex skulle jag kunna nämna övervikt/fetma, psykisk ohälsa, diabetes, cancer, eller andra sjukdomar som ökat snabbt de senaste decennierna.

Självklart är det viktigt att belysa sjukdomarna, men jag tänker att det är ännu viktigare att belysa de faktorer som ligger bakom utvecklingen av våra vanliga sjukdomar. Om vi kan få ordning på dessa så sätt borde vi kunna åstadkomma positiva förändringar för flera problem samtidigt. Det tycker jag är ett smartare sätt att jobba.

Här kommer min personliga lista på vad jag anser vara de fem största hälsoutmaningarna, i ingen speciell rangordning:

Skräpmaten 

Det här är ett ämne jag kommer skriva mycket om. Det behövs på många sätt inte så mycket vetenskaplig analys av detta ämne, det är bara att titta på vad som erbjuds i dagens mataffärer, och vad folk i allmänhet äter idag. För inte så länge sedan delade vi upp en flaska läsk med tumstock mellan syskonen för att det skulle bli rättvist. Idag är det mer eller mindre fri tillgång till sötad dryck som gäller. Skräpmaten är relativt billig, men innehåller minimalt med näring, är till stora delar beroendeframkallande, och är avsiktligt gjord för överkonsumtion. Dessutom är den skickligt marknadsförd med hjälp av stora pengar. De negativa effekterna på folkhälsan kan knappast överskattas.

Klyftorna

Socioekonomiska faktorer spelar en extremt stor roll i ohälsan, betydligt mer än vad folk tror. Tyvärr är det ett faktum att folk på Östermalm lever längre och friskare liv än folket i miljonprogrammen. Dessutom är klyftorna betydligt större än vad många tror. Kolla gärna på den här korta filmen om situationen i USA så förstår du mer om vart vi är på väg. Visst, Sverige är inte lika extremt som USA, men våra klyftor växer också.

Stressen

Med all teknologisk utveckling har naturligtvis vår livsstil gått igenom enorma förändringar där vi idag sällan får en vettig chans att koppla av. Ständigt är mobilen och datorn med oss, ständigt kollar vi mail, springer på möten, har listor att bocka av, barn att lämna och hämta, mm. Stress kan ge oss kraft att agera, men den kroniska stressen som hela tiden ligger under ytan skapar lätt oreda i våra kroppar och hjärnor, och får oss ur balans.

Apatin

Apatin är ett område som man kanske inte direkt kopplar till ohälsan, men som spelar en väldigt stor roll enligt mig. På många sätt har vi skapat ett samhälle som inbjuder till apati, t ex med en sjukvård som ska lösa vår ohälsa, men som på många sätt inte klarar av det. Man ska som patient ta de piller som doktorn skriver ut och inte ifrågasätta så mycket. Men piller brukar sällan skapa någon bra läkning, speciellt inte när problemen beror på faktorer såsom stress, dålig kost, och stillasittande. Det finns så mycket vi som individer kan göra för att hålla oss vid god hälsa. Varför ska vi ge bort vår makt till någon annan, när det är vi själva som många gånger borde göra jobbet? Kolla gärna på den här upplyftande filmen på vad man kan åstadkomma på egen hand.  

Bristande ledarskap

Ett annat exempel på där vi också låtit andra bestämma över oss är naturligtvis politiken. Men efter alla mina år som forskare har jag sett väldigt få exempel över positivt politiskt ledarskap på hälsoområdet. Mest verkar politiker vilja investera i sk strategiska satsningar, t ex på nanoteknik eller stamceller, och inte minst biokemisk forskning för nya läkemedel. Varför inte satsa på åtgärder som minskar överkomsumptionen av skräpmat, t ex en sockerskatt, nya cykelbanor, eller ge möjligheter för folk att jobba mindre? Läs t ex följande inlägg av folkhälsoministern om den aktuella sockerskatten, och varför han inte vill ha den, så kommer du förhoppningsvis förstå att vi behöver ett annat typ av ledarskap.

Erik Hemmingsson