Framöver kommer jag främst använda denna sida till att marknadsföra mina tavlor. Däremot kommer jag återuppväcka min sovande blog: Holistic Obesity, för mer hälsorelaterade frågor och min forskning.
Erik
Framöver kommer jag främst använda denna sida till att marknadsföra mina tavlor. Däremot kommer jag återuppväcka min sovande blog: Holistic Obesity, för mer hälsorelaterade frågor och min forskning.
Erik

I somras var jag med på GIH:s examensceremoni för första gången sedan min egen examen för snart 20 år sedan. Det var stort att se alla studenter få fira sin examen och dras med lite i yran själv. Tommy Söderberg höll tal och det var allmänt pampig stämning, som det ska vara. Det vara bara det att jag hört någonting annorlunda under ceremonin, som jag fortfarande höll på att smälta ute i solskenet.
Det var en nyexaminerad student från Tränarprogrammet som hade greppat mikrofonen och hållit en kort tal, om vägen han hade tagit fram till examen. Hans namn är Juma Lomani. Jag hade inte undervisat honom, annat än under en väldigt kort stund i datasalen då han ville ha lite hjälp med statistiken för hans uppsats. Det han sa på två minuter på examensceremonin var betydligt mer gripande än det alla andra talare sa på en timme.
Jag kunde inte släppa det han hade sagt och efter några dagar hörde jag av mig till Juma och frågande om han inte ville komma tillbaka och berätta mer för hela GIH, både lärare och studenter. Sagt och gjort: igår kom Juma tillbaka till GIH och nu fick vi äntligen höra mer.
Under alla år som forskare har jag naturligtvis hört många bra föreläsningar genom åren, men frågan är om någonting jag hört varit lika bra som det Juma berättade igår. Här är en person som lyckats ta sig fram i livet trots extremt ogynnsamma odds. Dessutom är han en skicklig berättare/föreläsare.
Han växte upp som föräldralös i Afghanistan, fick hjälp av en otrolig kvinna som blev hans adoptivmor, som inte bara räddade livet på honom som spädbarn, utan även senare när han hade svimmat nere i en brunn han grävde åt familjen och var nära att dö av farliga gaser.
Några år senare hittande Juma en granat, och insåg att den är inte så bra för de små barnen att leka med, så han tog den och skulle gräva ner den på en säker plats. Men innan han hann få ner den i säkerhet så exploderade den, och han förlorade vänster tumme, och skadade resten av handen svårt med många inbäddade splitterbitar. Först många år senare kunde Svenska läkare operera hans hand, men under tiden hade han på egen hand pillat ur många splitterbitar med en nål.
När han närmade sig tonåren insåg han att hans adoptivfamilj hade svårt att försörja honom. Dessutom var han och andra Hazarer jagade av Talibanerna, och levde under dödshot. Han insåg att han behövde lämna Afghanistan, det var för farligt, och efter flera turer såldes han som slavarbetare till en familj i Saudiarabien. Där fick han jobba under slavlika förhållanden i ca 4-5 år innan han fick möjlighet att fly, när familjen som höll honom fången var ute och reste.
Så småningom hamnade han i Sverige i Grums utanför Karlstad. Efter många turer med svensk byråkrati blev Juma utvisad och hamnade i Teheran. Därifrån lyckade han tillslut att få asyl i Sverige via Svenska ambassaden. Nu hade han lite mer fast mark under fötterna. Han hade stor glädje av Karlstads Taekwondoklubb och deras fantastiska ordförande Peter Malmberg, som uppenbarligen är en person med hjärtat på rätta stället. Han fick hjälp och stöd, började träna dagligen, fick svart bälte, och lärde sig mer och mer om Svenskt samhälle och kultur, med stor hjälp av klubben. Därefter jobbade Juma hårt med sin utbildning och så småningom kom han in på Tränarprogrammet på GIH, och framgångsrik examen våren 2017.
Idag hjälper Juma många Afganska flyktingar som kommer till Sverige, inte minst ensamkommande barn. Han arbetar även hårt och med stort civilkurage för Afganska kvinnor och deras rättigheter. För detta har han fått allvarliga hot riktade mot sig, och lever idag under visst skydd. Men om det är någonting Juma har bemästrat så är det att inte oroa sig över sådant han inte kan påverka.
Jag tror att vi alla, speciellt här i Sverige, kan lära oss mycket av hans berättelse. Vi lever i en slags bubbla här i norr, relativt fria och i lugn och ro. Vi klagar på saker som skatten, punka, och förkylningar. Vi kommer aldrig höra något liknande gnäll från Juma Lomani, den saken är klar.

Vernissagen var en fantastisk upplevelse, tack till alla er som kom och förgyllde eftermiddagen. Speciellt tack till Linnea Holmer på Bålsta Auktionshall för att du ordnade en fantastisk vernissage och för att du tror på tavlorna, och inte minst min hustru Joanna, för ett helt makalöst stöd genom alla år, inte minst när det gäller måleriet och nu senast vernissagen.
Fem av tavlorna har hittills hittat nya hem, det känns verkligen roligt, och fler ska det bli. Om du klickar på fliken (ovan) med Tavlor så kan du se vilka tavlor som finns kvar till försäljning och tillhörande priser.
Nu när vernissagen är avslutad är det dags att fatta pennan lite oftare, bl a skriver jag nu en inbjuden översikt och socioekonomi och fetmautveckling för tidskriften Current Obesity Reports. Har inte skrivit så mycket artiklar det senaste året så det känns bra.
När det gäller fetmainitiativet så vi en date med sakkunniga på socialdepartementet strax innan jul. Det ska bli intressant att se och höra vad våra politiker tänker och planerar. Rapporten från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket om fetma/övervikt släpptes för över ett halvår sedan, se här:
Det är svårt att förstå varför så lite händer politiskt, och det gäller inte bara Sverige. Just nu är vi som ett lämmeltåg som springer mot branten. De enda som tjänar på detta är läkemedelsindustrin.
Arbetslivet består inte enbart av forskning och föreläsningar. Det konstnärliga är minst lika viktigt, och måleriet ger en bra balans till det akademiska. Bland forskarkollegorna skulle jag säga att de flesta håller på med någon typ av kreativ sidoverksamhet, t ex musik, skriveri, eller som i mitt fall måleri.
Nu är det dags för vernissage. Det är tavlor jag målat se senaste tre åren som ställs ut och säljs via auktion av Bålsta Auktionshall här i Stockholm. Samtliga 16 tavlor som ställs ut är olja på duk, de flesta är mellan 1,5-2 kvadratmeter i storlek. Mer information om tavlorna hittar du på den här länken:
https://balstaauktionshall.nu/objektlista/konst—erik-hemmingsson

Mycket har hänt sedan sist, vi har lyckats få bra uppmärksamhet i media för fetmainitiativet, t ex genom att publicera debattinlägg som det nedan i SvD för några veckor sedan:
https://www.svd.se/nej-coca-cola-ar-ingen-drompartner
Mer information om fetmainitiativet i media hittar ni på vår hemsida:
https://fetmainitiativet.wordpress.com
Medan larmrapporterna kring fetma duggar tätt, som t ex här, händer tillsynes inte mycket i Sverige.
Passiviteten från politiker är ganska svår att förstå sig på. Undertecknad föreläste t ex i riksdagen för ett par veckor sedan, där även Annica Sohlström, GD på Livsmedelsverket medverkade. Vid den efterföljande diskussionen var det helt uppenbart att det finns politiker som vill se politiska åtgärder, speciellt med hänsyn till de stora skillnaderna i fetmaförekomst mellan olika sociala grupper.
Vi har även nyligen skickat ett brev till stadsrådet Strandhäll för att mötas och diskutera lösningar, ännu inget svar.
Erik

Imorse medverkade jag i en direktsänd debatt om läskskatt i P1 Morgon med Marie Söderqvist, VD på Livsmedelsföretagen, och Gabriel Wikström. Från industrin var det föga förvånande mest felaktigheter och huvudet i sanden som gällde. Det var tydligt att matindustrin vill fortsätta vara en del av problemet framöver, istället för lösningen.
Mer intressant var att Gabriel Wikström nu verkar mer öppen för en punktskatt på läsk. Diskussionen lär fortsätta.
Lyssna på debatten HÄR.
P3 kommer intervjua Helena Dreber om samma ämne senare idag. Skriv gärna på vårt upprop för ökade samhällsinsatser mot fetman HÄR.
Erik Hemmingsson
Den 7 mars kl 18.00-19.30 kommer vi diskutera fetmauppropet på Läkaresällskapet i Stockholm. Förutom vi fyra initiativtagare kommer även Torsten Olbers, Örjan Ekblom, Annika Jansson och Anne Christensson medverka i en paneldebatt. Det borde bli spännande och givande.
Allt är gratis, du behöver inte vara medlem i Läkaresällskapet, och det krävs ingen föranmälan för att komma dit och lyssna och diskutera. Lokalerna ligger centralt i Stockholm i vacker byggnad på Klara Östra Kyrkogata 10.
I veckan som gick var jag med i podradio: Health for Wealth. Vi pratade hälsa och kreativitet, ett spännande ämne. Gå gärna in och lyssna HÄR (Avsnitt 23). Health for Wealth har gjort många spännande intervjuer, mest om hälsa på arbetsplatser, kan varmt rekommenderas!

Gårdagens inslag i både Rapport och Aktuellt om samhällets ansvar för att förebygga fetma är ett stort genombrott för vårt arbete, stort TACK till SVT för detta!
Det som var mindre bra var avsaknaden av tydliga besked från folkhälsoministern Gabriel Wikström. Han menar på att ökad samverkan kan vara en bra lösning, och hänvisade till ett projekt i norra Finland (Seinäjoki). Vad jag känner till finns ännu ingen studie publicerad på detta, men det ska naturligtvis bli intressant att följa. Det var påfallande platt från ministern.
Ni kan se inslaget genom att spola fram till 21 min på följande länk:
http://www.svtplay.se/video/12087334/aktuellt/aktuellt-26-jan-21-00?start=auto
Inslagets absolut modigaste person var Orley Andreasson som väldigt öppet berättade om hur det är att leva som överviktig i dagens samhälle, och den mobbing och diskriminering han utsätts för. TACK Orley, du har verkligen bidragit till att lyfta upp denna viktiga fråga, och därmed bidragit till hur vi kan bli av med detta stora problem. Att reducera de psykosociala aspekterna av fetma är det som främst håller uppe min motivation.
Det fanns även två väldigt bra och djupgående artiklar som dels förklarar varför vi inte ska döma eller diskriminera människor med övervikt, samt en varning vad som väntar om vi inte agerar.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ska-du-inte-skuldbelagga-manniskor-med-overvikt
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-svenska-politiker-maste-agera-mot-fetman
Bara dessa två artiklar har redan delats över 3000 ggr, speciellt den första om stigmatiseringen, och visar tydligt på engagemanget i frågan, och att människor nu tycker att samhället måste agera.
Sedan finns det är en chatt jag medverkade i med många bra och viktiga frågor:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-var-chatten-om-fetma
Det finns även en skriftlig intervju med Orley Andreasson.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sluta-bry-er-om-vad-jag-ater
Slutligen efterlyser jag en mycket större debatt om matindustrins roll i fetmaepidemin, som är tämligen omfattande. Vilket ansvar tar matjättarna för all ohälsa som deras produkter orsakar? Om du arbetar inom matindustrin med dessa frågor får du gärna kontakta mig på erik.hemmingsson@gih.se
Johan Wicklén, journalist på SVT Nyheter, har nu lagt ut två välskrivna artiklar på SVT.se om fetmainitiativet (tack Johan!), som ni kan läsa här:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-svenska-politiker-maste-agera-mot-fetman
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ska-du-inte-skuldbelagga-manniskor-med-overvikt
Stort tack till alla som hittills skrivit på fetmauppropet, drygt 1100 undertecknare just nu, och mer ska det bli. Stort tack även till alla er som delat uppropet och även hjälpt till att sprida det på andra sätt.
Imorgon torsdag kommer en av oss fyra initiativtagare, allmänläkare Helena Dreber, att medverka i SVT:s morgonsoffa ca kl 08.15 och sprida ordet ytterligare. Själv blev jag intervjuad i SVT under en ganska lång stund igår. Det kommer att bli ett inslag i Rapport imorgon och möjligtvis även i Aktuellt. SVT skulle försöka få dit Gabriel Wikström för att svara på lite hårda frågor. Hoppas han ställer upp.
Det kommer även finnas två artiklar där jag är intervjuad på SVT:s web, och jag kommer chatta imorgon kväll efter inslaget. Detta är väldigt goda nyheter för oss naturligtvis, vi behöver verkligen all uppmärksamhet vi kan få.
Erik