Efter publiceringen av Fetmauppropet i Läkartidningen den 30 december, har det även tillkommit några kommentarer från professionen, inkl en från undertecknad. Gå gärna in och läs dessa HÄR.

Stort TACK för alla delningar så här långt!

Erik

 

God fortsättning på det nya året, behovet av en nystart har nog sällan varit större för mänskligheten. Det gäller som bekant även inom hälsoområdet, där klyftorna har vuxit sig tämligen extrema, och fortsätter att växa. Vilken hälsa och vikt du har idag beror till väldigt stor del på vilken utbildning och inkomst du har, vilka föräldrar du har, din etnicitet, samt var du bor någonstans.

Så kan vi naturligtvis inte ha det. Alla människor är lika mycket värda och då kan vi heller inte ha en hälsa på väldigt ojämlika villkor. Det gäller i högsta grad vilket BMI du har, dvs din risk för övervikt och fetma.

Det jag och tre andra kollegor (Helena Dreber, Anna Gunnerbeck och Lars Jerdén) nu gjort är att vi tillsammans diskuterat oss fram till ett antal åtgärder för att öka samhällets insatser med att förebygga övervikt och fetma i socioekonomiskt utsatta områden.

Det handlar om följande fem punkter:

1. Näringsrik mat som främjar hälsa måste bli det enkla och naturliga valet: Inför en särskild skatt på läsk som ett första steg mot en mer omfattande sockerskatt, där inkomsterna kan finansiera hälsofrämjande insatser. Matjättarnas möjligheter att marknadsföra skadlig skräpmat bör kraftigt begränsas, inte minst reklam som är riktad mot barn och ungdomar.

2. Öka preventionen inom hälso- och sjukvården:Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för åtgärder mot fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor bland vuxna, men följsamheten till riktlinjerna är låg. Dessa preventiva åtgärder måste prioriteras mycket högre i sjukvården än vad som är fallet idag.

3. Bygg bort fysisk inaktivitet:Varje person i Sverige ska ha goda möjligheter att röra på sig dagligen, och alla ska känna sig trygga under lek och motionsutövning. Vi behöver därför en markant förbättrad infrastruktur för fysisk aktivitet i vardagen, som främjar rörelse framför stillasittande, t.ex. vad det gäller skolgårdar, parker och cykelbanor.

4. Alla barn ska stödjas i att etablera en livsstil som främjar hälsa:Förskolor och skolor bör servera våra barn näringsriktig mat, liksom minska barns exponering för skräpmat, t. ex i skolkafeteriorna. Alla barn skall ha möjlighet och uppmuntras till minst en halvtimmes daglig fysisk aktivitet i skolan.

5. Personer med fetma behöver ökad förståelse och stöd, inte ytterligare skuld- och skambeläggande:Hälso- och sjukvård liksom skola måste arbeta aktivt för att stävja den diskriminering som personer med fetma utsätts för.

Vi hoppas att du tycker som oss, och över 50 av Sveriges ledande experter på området, att följande fem punkter borde vara rena självklarheter att införa för alla ansvarstagande samhällen och demokratier. Att våra politiker inte vidtagit konkreta åtgärder mot fetman är något av ett mysterium för mig. Vi har all förvarning som behövs från länder såsom USA och Storbritannien när det gäller vad vi kan förvänta oss om vi inte agerar. Vi vill inte hamna i deras situation.

Att förebygga fetma är till 100% möjligt, men då måste vi agera, på alla nivåer. Hjälp till genom att skriva under uppropet HÄR, och sprid det på sociala medier. Du kan även hitta betydligt mer bakgrundsinformation på vår hemsida HÄR.

Läs även vårt första inslag i media, där Helena Dreber nyligen intervjuades i Läkartidningen HÄR. Själv medverkade jag i SvD i mellandagarna och pratade fetma generellt och att vi behöver förändra vår miljö för att motverka epidemin HÄR.

Vi fyra som arbetat fram förslaget har gjort så på vår fritid, och kommer så fortsätta. Vi tar inte emot donationer utifrån, utan vi värnar om vår egen och uppropets integritet. Vi har ingen egen agenda eller driver en linje som gynnar våra egna intressen. Allt vi vill är att ge utsatta människor en vettig chans att slippa övervikt och fetma, och dess konsekvenser. Nu behöver vi din hjälp.

Erik Hemmingsson

Under de senaste månaderna har jag följt utvecklingen i North Dakota med stort intresse, där framför allt Siouxbefolkningen gjort fredligt motstånd mot den oljepipeline som var planerad att gå igenom deras mark. Polisen har använt mindre angenäma strategier såsom tårgas, gummikulor, hundar, arresteringar, vattenkanoner i minusgrader, mm för att skrämma bort ursprungsbefolkningen, men till ingen nytta.

Det finns så mycket galet med olja, inte minst dessa pipelines som skär igenom landskapet och som läcker ut mängder med olja. I detta fall skulle Missouriflodens vatten hotas, en vattentäkt för ca 18 miljoner människor. Allt för att oljebolagen ska tjäna pengar.

Den här videon förklarar, på ett lättsamt sätt, det absurda i det som händer. Den enda av USA:s ledande politiker som uttalat sig kritiskt om detta är Bernie Sanders.

Det sätt som vita män behandlat jordens ursprungsbefolkningar på är naturligtvis helt oacceptabelt. Vi har satt dem i olika reservat och utsatt dem för en kränkande särbehandling (minst sagt) så att vi kan fortsätta köra över dem och deras traditioner och kultur, inkl här i Sverige. Som ett resultat av detta finns det få grupper som idag så mycket psykisk ohälsa, alkoholism, fetma, fattigdom, drogmissbruk, mm, som jordens ursprungsbefolkningar.

Men bevisligen finns det fortfarande många krigare kvar bland dessa folk. Stammarna har enat sig, och andra grupper har rest dit inkl USA:s många krigsveteraner, som inte längre tolererar övergreppen från polisen på ursprungsbefolkningen. Tillsammans har de nu framgångsrikt avvärjt ”oljemaskineriet” genom fredliga protester, så att bolaget inte längre får dra sin pipeline genom deras område.

Det här exemplet visar tydligt på behovet av att vi enar oss om vi vill åstadkomma förändringar till det bättre. Om vi exempelvis vill få bort skräpmaten, eller minska de sociala klyftorna i ohälsa, så är det fullt möjligt. Men det kräver att vi enar oss och agerar tillsammans. Historien visar tydligt att vi kan inte lita på att våra folkvalda ska lösa utmaningar av detta slaget åt oss, eller att exempelvis matjättarna ska börja ta ansvar. Riktig förändring kommer från gräsrötterna. Om vi ska lämna över en vettig värld åt våra barn och barnbarn måste vi alla agera tillsammans.

Hej alla

Nu var det ett tag sedan sist, så här kommer en liten uppdatering. Sedan augusti jobbar jag som lektor i folkhälsovetenskap på min gamla högskola GIH. Det är mycket att sätta sig in i på nya jobb, så tid till att blogga har varit lite knapp.

På GIH trivs jag utmärkt, här kan jag fokusera på förebyggande insatser, vilket inte alltid var så lätt när jag jobbade på landstinget. Förändring är bra, det ger ny energi och utveckling. Jag tillhör nog kategorin som borde göra det lite oftare.

Det känns helt rätt att nu få dela med mig av mina erfarenheter om hur man förebygger ohälsa till studenter i större utsträckning än förut. Det är verkligen ett privilegium att få jobba med unga människor och försöka inspirera dem till goda insatser för folkhälsan.

I veckan var jag med i Aktuellt på SVT tillsammans med Svett-och-etikett-Kalle, för att prata om mat- och motionsvanor hos ungdomar, ett väldigt viktigt ämne. Det blev en bra mycket roligare diskussion än om jag hade stått där själv. Tycker även jag kunde lyfta fram några viktiga saker, t ex den ökande förekomsten av psykisk ohälsa, och hur vi som föräldrar kan hjälpa våra barn på ett vettigt sätt.

Det går att kolla på i SVT:s arkiv i några dagar till. 

Slutligen har jag tillsammans med några kollegor dragit näven i bordet och bestämt oss för att göra någonting väldigt konkret för folkhälsan. Vi kände alla fyra att vi inte längre kan acceptera den rådande situationen med ökad ohälsa, speciellt bland utsatta grupper. Jag kan inte säga vad det är riktigt ännu, men när vi offentliggör det vi jobbat på så kommer vi behöva all hjälp vi kan få, inte minst från allmänheten. Om vi agerar tillsammans har vi en väldigt god chans att förändra saker till det bättre. Återkommer om detta. Tills vidare kan ni få en liten ledtråd.

Sommaren är här och den stora nyheten så här långt är tveklöst Brexit. Jag välkomnar detta och tror att vi kommer få bra effekter överlag, förhoppningsvis även för folkhälsan. Personligen har jag tröttnat på ansiktslösa, formlösa och namnlösa byråkrater i Bryssel  som ska bestämma över mig och andra, som dessutom tillsynes inte ansvarar inför folket på något tydligt sätt. EU representerar knappast den sortens demokrati vi behöver.

Alla som sålde in EU till Sverige och andra länder för flera decennier sedan gav oss stora och fina visioner och löften, men ett antal decennier senare kan jag konstatera att inte mycket infriats. Friktionen inom och mellan länder i EU är uppenbar, polariseringen den värsta jag kan minnas, ekonomin är en katastrof, immigrationen likaså, klyftorna är större än någonsin etc. Den huvudlösa expansionen och imperiebyggandet är rena vansinnet. 

Jag vill verkligen ge en eloge till alla britter som röstade på Brexit inför en helt sanslös och ogrundad skrämselpropaganda i media. Det var samma visa när skottarna röstade på huruvida de skulle vara kvar i unionen, och den gången fungerade det.

Men nu är det uppenbart att många har tröttnat på lösningar där makthavarna är långt borta från folket, oavsett om det är i London eller Bryssel, och kan dessutom se igenom medias påtryckningar, som nästan alltid går hand i hand med etablissemangets önskningar. Är det verkligen rimligt att journalister ska få hetsa fram en viss politisk synpunkt (nästan alltid att bevara status quo) när deras arbetsgivare till väldigt stor del är stora mediakoncerner? Jag tycker inte det.

Personligen tror jag att detta bara är början på EU:s sönderfall, åtminstone i den version den existerar nu. EU kommer med all sannolikhet tappa fler medlemmar inom närtid och kommer därmed tvingas till en välbehövlig och djupgående reform, där vi gradvis skalar ner monsterbyråkratin till en lös allians av samarbete. Då bör vi rimligtvis få en bättre plattform för att lösa de problem vi behöver hitta lösningar på, exempelvis när det gäller folkhälsan.

Mycket media nu, blev precis uppringd och tillfrågad om medverkan i ytterligare TV-program. Det är med lite skräckblandad förtjusning jag lyssnar på deras förfrågningar.

Samtidigt som alla forskare ska bidra till folkbildning, den sk tredje uppgiften, har vi oftast noll mediaträning i bagaget, och journalister är inte alltid de lättaste att samverka med. Det är nog heller inte så lätt för journalister att få något vettigt ur en forskare alla gånger. Det blir ofta mesigt och urvattnat, knappast bra TV.

Tyvärr är det många av mina kollegor som aktivt tar avstånd från media efter mindre trevliga erfarenheter, vilket resulterat i att Svenska folket oftast inte får information om kost och motion mm från andra än journalister. Det är kanske inte så konstigt att informationen kring mat, motion och livsstil är så förvirrande?

Tyckte annars SVT-programmet om övervikt i måndags var bra på många sätt, det hjälper att förmedla nya perspektiv på varför vi har en fetmaepidemi, vilket inte på långa vägar bara handlar om kalorierna. Bra att det framkom.

Jag hade dock gärna föredragit en annan slutkläm än att lösningen är att äta mer husmanskost. Mångas bild av husmanskost är nog – numera – typ falukorv med strips och ketchup, eller ännu värre, dvs rena skämtet.

 

Blev intervjuad av SVT i typ fyra timmar för några veckor sedan om hunger, skräpmat och fetmaepidemin, inkl bilder från Götgatan i Stockholm, ett ställe som verkligen är nerlusat med reklam för skräpmat. Även Suzanne Dickson från Göteborg medverkar, som forskar på hungerhormoner och stress, bl a.

Vi får väl se hur många minuter som finns kvar efter klippningen, men jag hoppas och tror det blir intressant. Ulrika Engström ställde väldigt bra och djuplodande frågor.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/global-epidemi-gor-varlden-fetare

Det har varit ganska mycket prat i media de senaste åren om att barnfetman har stannat av eller tom minskat. Det är inte min tolkning av läget. Nu kommer en ny studie från USA  som visar att barnfetman ökat relativt linjärt mellan 1999 och 2014. Mätningar är utförda med 2-års intervaller. Som ni kan se så hoppas siffrorna upp och ner lite mellan åren, men  på det hela taget en relativt stabil utveckling. Men varje gång siffrorna ligger plant mellan två mätningar, eller tom gått ner, så har det blivit väldigt positiva rubriker.

Enligt mig är det inte så lämpligt att utvärdera trender av detta slag annat än i ett långsiktigt perspektiv, speciellt inte eftersom epidemin varit under uppseglande i minst 50 år nu.

Sedan ska man komma ihåg att undersökningar som denna använder BMI för att plotta utvecklingen, och det måttet säger ingenting om kroppsammansättning. Det finns en hel del som talar för att vi (speciellt amerikaner) för ett givet BMI har en högre fettprocent nu än för några decennier sedan. Så även om BMI skulle ligga konstant under en viss tidsperiod så har vi antagligen lagrat in mer fett.

Speciellt oroande är den snabba relativa ökningen av svår fetma, linjen längst ner i figuren och den snabba ökningen bland lägre socioekonomiska klasser. Även i Sverige ser vi en liknande utveckling.

Och vad gör vi för att förebygga barnfetman? Inte mycket, i min mening. Verkligen inte mycket.

Erik Hemmingsson

 

 

 

Jag fortsätter på temat hälsoutmaningar, och listar ytterligare fem saker att hålla ögonen på. De är kanske inte lika uppenbara och etablerade som vid tidigare inlägg, men definitivt under uppsegling.

Gifter i mat och miljö

Jag läste nyligen att FN uppskattar att det dör ca en miljon per år som ett resultat av kemikalier, t ex i livsmedelsindustrin. Känn på den siffran lite. En stor del av dessa kemikalier hamnar helt avsiktligt i din mat. Trots att det finns gränsvärden så vet jag att alla gränsvärden av denna typ är väldigt godtyckliga, och det är dessutom extremt svårt att förutsäga huruvida det finns interaktioner mellan olika typer av gifter, dvs att två olika gifter skapar en betydligt farligare effekt än summan av de enskilda komponenterna, 1+1=3 ungefär. Vem vet dessutom hur länge gifterna stannar kvar i jorden och bara läggs på hög. Hur kommer jorden må när våra barn är stora?  Sjukt är bara förnamnet.

Urbaniseringen

Människor har knappast utvecklats för att bo i städer, med allt vad det innebär i form av stress, trängsel, dyra bostäder, mikropartiklar, mm. Sverige har haft en extremt snabb förflyttning av människor från landsbygd till storstäder. Som uppväxt i Stockholm har jag  på nära håll sett utvecklingen och undrat hur detta fenomen är förenad med god hälsa, med tanke på att vi är gjorda för att leva i samklang med naturen.

Strålning från IT-apparater

Själv kan jag inte hålla en mobiltelefon mot örat speciellt länge innan det börjar ”koka” därinne, och samma sak händer när jag sitter med en laptop i knät. Uppenbart är strålningen något min kropp reagerar negativt på, knappast konstigt. Det finns gott om studier som visar på en ökad risk för diverse saker med strålningen från telefoner, wifi, mm, såsom yrsel, koncentrationssvårigheter, och huvudvärk. Även WHO, inte direkt känd för sin snabbhet, säger att strålningen potentiellt är cancerframkallande. Om varje barn i skolan ska sitta med en Ipad flera timmar per dag framöver så förstår ni att någonting är galet. Och vem har inte noterat hur alla fula IT-master ploppat upp som svampar de senaste åren. Vi betalar ett högt pris för att ständigt kunna kolla mail och väder på mobilen. Kanske är det dags att göra som Schyffert och downsiza.

Internetberoende

Ett nytt område, nära relaterat till ovanstående punkt, och definitivt något att hålla reda på. TV-soffan borde definitivt döpas om till skärmsoffan, så mycket tid som vi spenderar med en skärm. Kan man verkligen bli beroende av telefonen/datorn/facebook, mm? Tveklöst. Du kommer kanske inte må som Renton i Trainspotting, men helt lätt att bara sluta är det nog inte.

Den galna cirkusen

Det finns verkligen massor vi som individer kan göra för vår hälsa. Men samtidigt ska vi heller inte bortse från att vi lever i ett sammanhang, där vi också påverkas av väldigt många andra faktorer. Våra samhällen hoppar tillsynes konstant från kris till kris, speciellt om man ska tro det som står i media, t ex ekonomin som dyker, kommande pandemier, terrorister, eller USA:s presidentval. Själv föredrar jag Good News Magazine så slipper jag skrämselpropagandan och känslan av Groundhog Day.

Varför valde jag just dessa fem? Självklart är det högst subjektivt, men jag använder även lite vetenskapliga resonemang, t ex begreppet population attributable risk, förkortat PAR. Lite förenklat är det ett begrepp som inte bara tar hänsyn hur pass skadlig/toxisk en specifik faktor är, och dosen av det ämnet, utan framför allt antalet som exponeras. Arsenik, t ex, är väldigt skadligt/toxiskt, men det är inte många som exponeras, därmed är inte arsenik med på listan.

Fenomen som besprutningsgifter i potatisen eller wifi-strålning är däremot någonting som extremt många exponeras för, vilket gör att enbart en liten potentiell skadeeffekt får en hög PAR.

Erik Hemmingsson

 

Det är fredag, solen skiner, vitsipporna blommar, så varför inte skriva ett första blogginlägg! Det finns så mycket att göra när det gäller hälsa, både för individer och samhället. Det är lätt att bli överväldigad. Vad är det som borde prioriteras? Det skulle vara lätt att skriva om vilka sjukdomar jag tycker vi måste jobba mer med, vilket är vanligt bland universitet och forskningsråd när det gäller tilldelning av pengar. T ex skulle jag kunna nämna övervikt/fetma, psykisk ohälsa, diabetes, cancer, eller andra sjukdomar som ökat snabbt de senaste decennierna.

Självklart är det viktigt att belysa sjukdomarna, men jag tänker att det är ännu viktigare att belysa de faktorer som ligger bakom utvecklingen av våra vanliga sjukdomar. Om vi kan få ordning på dessa så sätt borde vi kunna åstadkomma positiva förändringar för flera problem samtidigt. Det tycker jag är ett smartare sätt att jobba.

Här kommer min personliga lista på vad jag anser vara de fem största hälsoutmaningarna, i ingen speciell rangordning:

Skräpmaten 

Det här är ett ämne jag kommer skriva mycket om. Det behövs på många sätt inte så mycket vetenskaplig analys av detta ämne, det är bara att titta på vad som erbjuds i dagens mataffärer, och vad folk i allmänhet äter idag. För inte så länge sedan delade vi upp en flaska läsk med tumstock mellan syskonen för att det skulle bli rättvist. Idag är det mer eller mindre fri tillgång till sötad dryck som gäller. Skräpmaten är relativt billig, men innehåller minimalt med näring, är till stora delar beroendeframkallande, och är avsiktligt gjord för överkonsumtion. Dessutom är den skickligt marknadsförd med hjälp av stora pengar. De negativa effekterna på folkhälsan kan knappast överskattas.

Klyftorna

Socioekonomiska faktorer spelar en extremt stor roll i ohälsan, betydligt mer än vad folk tror. Tyvärr är det ett faktum att folk på Östermalm lever längre och friskare liv än folket i miljonprogrammen. Dessutom är klyftorna betydligt större än vad många tror. Kolla gärna på den här korta filmen om situationen i USA så förstår du mer om vart vi är på väg. Visst, Sverige är inte lika extremt som USA, men våra klyftor växer också.

Stressen

Med all teknologisk utveckling har naturligtvis vår livsstil gått igenom enorma förändringar där vi idag sällan får en vettig chans att koppla av. Ständigt är mobilen och datorn med oss, ständigt kollar vi mail, springer på möten, har listor att bocka av, barn att lämna och hämta, mm. Stress kan ge oss kraft att agera, men den kroniska stressen som hela tiden ligger under ytan skapar lätt oreda i våra kroppar och hjärnor, och får oss ur balans.

Apatin

Apatin är ett område som man kanske inte direkt kopplar till ohälsan, men som spelar en väldigt stor roll enligt mig. På många sätt har vi skapat ett samhälle som inbjuder till apati, t ex med en sjukvård som ska lösa vår ohälsa, men som på många sätt inte klarar av det. Man ska som patient ta de piller som doktorn skriver ut och inte ifrågasätta så mycket. Men piller brukar sällan skapa någon bra läkning, speciellt inte när problemen beror på faktorer såsom stress, dålig kost, och stillasittande. Det finns så mycket vi som individer kan göra för att hålla oss vid god hälsa. Varför ska vi ge bort vår makt till någon annan, när det är vi själva som många gånger borde göra jobbet? Kolla gärna på den här upplyftande filmen på vad man kan åstadkomma på egen hand.  

Bristande ledarskap

Ett annat exempel på där vi också låtit andra bestämma över oss är naturligtvis politiken. Men efter alla mina år som forskare har jag sett väldigt få exempel över positivt politiskt ledarskap på hälsoområdet. Mest verkar politiker vilja investera i sk strategiska satsningar, t ex på nanoteknik eller stamceller, och inte minst biokemisk forskning för nya läkemedel. Varför inte satsa på åtgärder som minskar överkomsumptionen av skräpmat, t ex en sockerskatt, nya cykelbanor, eller ge möjligheter för folk att jobba mindre? Läs t ex följande inlägg av folkhälsoministern om den aktuella sockerskatten, och varför han inte vill ha den, så kommer du förhoppningsvis förstå att vi behöver ett annat typ av ledarskap.

Erik Hemmingsson